Dagen idag har varit en riktig slappardag, har inte gjort så där hemskt mycket "vettigt" men det gör detsamma, jag har ju semester och får göra precis som jag vill och ingenting. =)

Vi struntade i Dammsjön idag. var tydligen fullt hus där, så vi kände ingen vidare lust att åka dit... kan tänka mig ljudnivån på 5 barn och 1 bebis inte var att leka med... så vi drog till Nås istället. Alla var hos syster, men vi hann se det i tid så vi behövde bara åka till närmaste vänd-ställe och åka tillbaka. Faster Tet var också hos pysen. Följde med mams och paps hem sen en sväng. Blev lite kortspelande, och man skulle kunna säga att jag hade både tur och otur. Första gången vi spelade, så låg jag totalsist... 1 poäng och de övriga hade typ 30p.... men vad gör Emmson då? Drar in sitt livs första färgstege(!) och det vinner man tydligen på. Är det det man kallar skicklighet???? I andra "matchen", hände något intressant....Emma: "jag har fyrtal", M: "du skojjar", Emma: "nej, jag HAR fyrtal".... några sekunders tystnad... sen..Mamma: "jag har också fyrtal!".... så lyckan förblev snabbt en olycka, för mammas var högre.... mitt livs första fyrtal resulterade i absolut ingenting. Snacka om surt.

När vi kom hem, drog jag på mig löparpjucksen och begav mig ut, M banga att hänga med. Tog min gamla runda. Måste säga att snickeri-rakan är den värsta jag vet. Så lång och trög, känns som man aldrig kommer fram någongång. Dessutom har jag ont i vänster baksida lår. Jag är rädd för att jag har sträckt mig. Satans h*elve sk*t. Gick hyffsat när jag väl blev varm, men i början så kändes det... och jag känner ju att det inte är som det ska helt klart.... fan. Får smörja in det nu ett tag framöver och hoppas jag har bra läkkött. På måndag ska jag leka med bollen igen. Så är det bara. Det värsta är nog också, att jag inte är helt hundra på när jag ådrog mig denna lilla skavank... har två teorier... 1) Någongång när jag klippte gräset och försökte hålla kvar klipparen i alla backar och ojämnheter.. 2) När jag sprang för att ta lite kort på grabbarna som slog.... jag vet, nr två känns väldigt konstig, men dessvärre är det den jag befarar allra mest. Jag säger som jag alltid säger Bit ihop och kom igen!  Det här kommer inte stoppa mig. Onsdag 30 juli är jag redo för avspark.


Det här är järngängets superstjärna!
http://www.dt.se/sport/article331040.ece