Hoppet som försvann.

Det där hoppet om att få en hel natts sömn, det försvann i praktiken redan när jag la ner huvudet på kudden. Jag gick och la mig relativt tidigt igår med, men så fort jag la mig ner så började Ludvig knöla och flänga runt i sängen. Lät gjorde han också, men det var inte som att han var vaken. När jag fortfarande inte hade somnat efter 1½ timme, så var det dags för nattens första riktiga gnäll, som slutade med lite mat och så la vi oss igen. Vi gick visserligen inte upp förrän vid 4-snåret, men under de timmar som passerat sen vi la oss, hade vi nog inte sovit mycket... lyckades somna om en stund, för att fortsätta knölet och gnället en stund och så rullade det på, tills vi steg upp strax före halv 9.... antalet minuter och timmar som jag (vi) sovit en djupsömn i natt, det får nog plats på två händer....

Anledningen till allt detta tror jag är att vi börjar bli krassliga hela familjen. M har ont i halsen, Ludvig verkar förkyld och jag har bara ont i öronen... men det kanske inte är så bara, för det rinner jocks nästan i dem.... hmm....

Så vi får väl allt se hur mycket sömn det blir denna dag. Jag ser redan framemot förmiddagssömnen, om den så bara skulle vara en kvart, så skulle det vara grymt skönt.

Kommentarer
Postat av: Carro

Ludvig borde ta en lektion av Selma i det där med sovning :P Där är det god natt kl 20 för att sen gå upp och äta vid 2 och sen sova igen tills det blir morgon.

2009-11-02 @ 15:20:18

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0