Minns ni, att jag berättade om när vi var till polisen för att fixa pass till Ludvig, så upptäckte M att hans körkort var borta? Hur som helst. M har sedan dess vägrat att fixa ett nytt, med hopp om att det skulle återfinnas ute på våran gård när snön behagade tina bort....

För en stund sedan, när jag höll på fixa lite mellis till mig och junior, så råkade jag av en slump kolla ut genom ena köksfönstret.... där ser jag äldre man ta några kliv in på gräset/ängen utanför här och sen plockar han upp något.... jag fick en sådan aha-känsla direkt... Mannen vänder på grejen han plockat upp både en och två gånger, innan han fortsätter ut på vägen igen... blir så nyfiken så jag måste skugga mannen genom fönstren... då han sedan stannar utanför vårt postlådeställ och efter lite funderande lägger han ner något i vår postlåda. Så fort mannen försvunnit utanför synhåll, så springer jag ut för att kolla i postlådan ------> M´s körkort!

Slutsatsen är nu att körkortet är återfunnit och vi vet nu när det försvann. För platsen där körkortet hittades, var bara några meter in på åkern där M en halkig vinterdag för längesedan kanade rakt in i snöplogkanten med Corre och fick lov skottas lös... dessutom är M säker på att detta var samma dag som han hämtade ut paketet som han vet var sista gången han använde körkortet och som han också var säker på att han aldrig stoppade tillbaks i plånboken.... så lite koll hade han ändå.

Nu tror jag även hade jag har så stor koll på mannen i frågan som hittade hans körkort, att M får ringa denna och tacka så mycket.

Så det är så sant, det som göms i snö, kommer fram i tö...