Varken jag eller M kan tro våra ögonen just nu.... men Ludvig slocknade i soffan utan några som helst omständigheter! Hann satt i mitt knä i soffan och drack sin välling. När flaskan var tomm, släppte han den bara, kunde stoppa in nappen och sen slog han igen sina blå! Det var bara att luta omkull honom och så var det godnatt. Jag är fortfarande i chock!


Festivalen är slut och det var väl snudd på att Kalle Moraeus var bäst.... men nu laddar vi som tusan för snart har vi medaljchanser i spelen! Heja Helena och heja ACO, låt det vara er dag just idag. Heja!