Det blev aldrig någon mer siesta för min del igår. Det hela slutade med att M fick ta en promenad med vagnen när han kom hem för att L skulle få blunda några minuter till. Själv begav jag mig på träning. En vanlig syn i vårt hem just nu, jag och M möts i dörren och lämnar i princip bara över Ludvig och bilnyckeln till varandra, men sånt är livet ibland. =)

Det började snö precis när träningen skulle börja och när den var slut så såg man nästan ut som en snögubbe. Det konstiga var att när jag kom hem, så hade det inte ens börjatr snöa här hemma!

Idag väntas det ju flera dm snö, vilket har gjort att mitt lite halvt planerade besök hos min mormmor och morfar (på min lediga dag) har skjutits upp... kändes inte så lockande att ge sig ut i detta vädret.... på förmiddagen kom det tunna tunna flingor, men nu är de stora som dasslock och att skotta är ett måste om man ska ut. Fan.

Natten som var var faktiskt riktigt bra. Ludvig somnade strax före 22, sen hörde vi inte av honom förrän 01.50, men då lyckades han somna om utan problem. Vid 4.15 var det dock kört, så då fick jag och L gå upp en stund... satt i soffan och myste och sjöng  till 4.50 då han slog igen sina blå igen. Sen hörde jag inte av honom förrän 8.40 när han skrattade bredvid mig och hade snurrat över på mage!

Så idag fördriver jag och L tiden med att busa, leka, skratta, sjunga, gråta och skrika. Ingen promenad som det verkar.... snön som vräker ner bekommer mig inte så, men det är en omöjlighet att köra vagnen på våra oplogade vägar.... sladdikurvinen hej.