..när jag nu snart avverkat min artonde dag som förkyld, måste jag erkänna att jag börjar bli rätt less. Mitt hopp finns dock genom att folk säger att det hänger i i tre veckor... vilket i sig innebär att jag nu är på slutklämmen... låt oss hoppas på det. Min bästa vän under dessa veckor har varit nässprayen, för utan den har nog inte folk hört vad jag sagt, utan jag hade pratat helt i näsan..

I morgon är det fredag igen. Ena dagen är det måndag, nästa är det fredag.. veckorna går så sjukt fort just nu. Fast jag klagar inte.

Grabbarna har idag spenderat eftermiddagen i Falun på M´s jobb. L hade tydligen inte varit ett dugg blyg inför alla damer och farbröder, utan han hade tagit för sig som bara den.. hjälpte en dam att byta kontorsrum t o m (plockade ur hennes kartonger...)... när det sedan efter kanske 3 timmar var dags att styra hemåt igen, blev han arg och ledsen... han ville stanna kvar längre! Så om dagis någon dag kommer ha stängt sen, då har jag lösningen. L hänger med pappa på jobbet och fungerar allt-i-allo på verket. Smart va?

Ludvig kan  numera också peka vart pappa, mamma, Ludvig, farfar, farmor, morfar, mormor osv är.... dock när han ska visa vart Ludvig är, så petar han sig själv i ögat... När något skall slängas i soporna och han ska hjälpa till att slänga, så duger det inte med papperskorgen i köket, utan vi ska ut till självast soptunnan! Igår lärde han sig också hur man kör pappas borrmaskin... + att han är så smart så han vet att i en liten ask så finns det "bits" som skall sitta längst fram på borrmaskinen..... smarta lilla gullgroda.