När mörkret fallit...

När klockan var 16.15 idag, funderade jag ett tag om jag skulle hinna chansa att duscha medan Ludvig låg och sov, eller om jag skulle avvakta till M kom in för dagen. Jag bestämde mig för att chansa... och jag klarade det. Pysen hade vid denna tidpunkt sovit över en timme... satt sen och löste lite korsord och tog det allmänt lugnt, när tröttheten började komma till även mig. Jag kröp då ner i sängen bredvid Ludvig och slöt mina ögon. Det fick bära eller brista vad det gällde antal minuters sömn jag skulle kunna få... vi vaknade sedan båda två 1½ timme senare vid klockan 19..... Ludvig måste då ha sovit närmare fyra timmar! Dock har han sen fortsatt varit så där gnällig och knölig även nu ikväll med massa skrik. Man känner sig så maktlös. Vet inte vad man ska göra. Vet inte hur man ska kunna hjälpa honom. Inget hjälper. Så det är bara 45 minuter sen ungefär som vi fick honom att ta kvällen.

För några veckor sedan så kastade jag iväg våra solblekta köks-fönsterlampor. Jag valde istället att ställa dit en lampa med fot på fönsterbrädan. Idag togs fönsterbrädan bort tills vidare, så mitt köksfönster saknar numer lampa helt. Jag sitter vid köksbordet med datorn och surfar. Jag tittar ut genom fönstret och möts av det kolsvarta mörkret. Kommunen spara in på strömmen i denna delen av kommunen. Det är med andra ord bäcksvart runt om mig så när som på taklampan (som förövrigt small tidigare under dagen!) som för delen är alldeles för stark just nu... så kanske att mörkrets intågande innebär att även jag borde gå och sova?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0